Mina vänner, jag har en brännskadad haka.
Hur gick det till? undrar ni.
Jo, det ska jag minsann förklara!
Det hela börjar med att man är hemma hos en indier som är medlem i samma turistrelaterade förening. Denne indier ska bjuda på mat. Maten involverar ris.
Givetvis vill man hjälpa till med maten. Medan vattnet kokar på spisen så frågar indiern om man kan räcka honom rödlöken. Sure thing, dude, säger man och sträcker sig efter löken.
Enda problemet är att man klantigt nog tappar lökhelvetet i det kokande vattnet så att det skvätter på hakan.
Den skållade hakan är ett faktum.
Diverse skrik senare står man inne på indierns dass och svär medan man försöker kyla ner hakan i en balja vatten, medan indiern står utanför och fnissande frågar om man är okej.
Dagen efter går man runt med vaselin på hakan, vilket föranleder ens sambor att skratta åt en och kalla en "svetthakan", "rödskägget" och andra tillmälen.
Nu vet ni.
Hur jag ska göra på jobbet imorgon vet jag inte, antingen sätta på ett plåster och låtsas som ingenting, alternativt säga att jag har drabbats av förkylningseksem och att det är våldsamt smittsamt och att hela ansiktets hud kommer att förvandlas till läder inom ett par dagar.
Det lutar åt det senare alternativet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hur löste du detta dilemma?
Det är ju vid sådana här tillfällen ansiktsbehåring vore en utmärkt lösning, lite skäggstubb för att dölja blemman :)
Haha! Jag förbannade faktiskt bristen på skägg imorse! Hade det varit närmare jul hade jag kunnat köra tomtestilen, men icke. Mer skäggväxt åt folket!
Ah tomteskägg att jag inte tänkte på det. Jag måste vara ur form helt enkelt.
Nej då, det är årstiden :)
Skicka en kommentar