"Det är ju fel på den här borrmaskinen!", halvskrek den lille indiern och kastade upp en koffert på järnvarudisken. "Chucken går inte runt!".
Jag suckade inombords för att jag fortfarande inte lärt mig hur man registrerar ett reklamationsärende. "Får jag se på borren", sa jag för att vinna tid.
Jag startade kunnigt borren. Testade den. Vägde den i handen. Utbrast professionellt "mhm" medan jag övervägde om jag skulle ringa leverantören och "beställa lite delar", så att jag skulle hinna komma på hur reklamationsprocessen gick till utan att fråga någon chef och dumförklara mig.
Sedan såg jag ju vad problemet var. Kunden hade ju satt borrmaskinen mitt emellan gir ett och två. Jag dubbelkollade detta. Kunde det vara så enkelt?
Och det var det ju.
Kunden blev generad och tackade mig för god service och sa att hans hantverkarkompisar inte upptäckt det handhavande felet. Därefter sa han att det märktes när man hade med riktiga hantverkare att göra.
Ja, tjena.
Men det sa jag inte till kunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar