torsdag, augusti 28, 2008

ping -t ftp.sunet.se

Men vad less jag blir på att loggas ur hela tiden!

Jag hatar mina grannar som inte kan skaffa bättre utrustning, alternativt flytta närmare - helst vägg i vägg med mig!

Skaffar jag en guldfisk så ska jag döpa den till det. Jag hatar mina grannar. Sedan ska jag ropa på guldfisken en gång i timmen.

PMS och crappy uppkoppling är ingen bra kombination.

Kriminell igen!

Jag stjäl bredband av mina grannar. I alla fall av de som inte krypterat sina nätverk.

Det fungerar dock inte speciellt bra.

Grannarna i fråga förefaller ha köpt sina routrar på loppmarknad eller möjligen av synnerligen vältaliga säljare utan skrupler på vilken konkurshotad elektronikbutik som helst.

Men tro inte att jag är helt utan samvete (ja, okej, egentligen är jag mest i behov av en fungerande uppkoppling - samvete eller inte!)

Men jag har faktiskt knackat på hos samtliga bostäder som ligger i närheten av min, och erbjudit mig att betala för att med gott samvete få leecha på deras abonnemang.

Mina grannar visade sig däremot vara underliga och osympatiska människor - de flesta glodde dumt på mig, två trodde att jag försökte sälja bredband och en av dem lät mig till och med förstå att han trodde att jag skulle ockupera hela hans abonnemangskapacitet genom att ladda ner olagligt material dygnet runt, om jag finge tillgång.

Efter att den särdeles buffliga grannen med imponerande styrka och hastighet smällt igen sin dörr och därmed samtidigt nästan kortat av min näsa med flera millimeter, slog det mig att jag kanske såg ut som en kriminell, olagligt warezande, och barnpornografiskt skev människa.

Hur nu en sådan ser ut.

I vilket fall som helst så övervägde jag att ringa på igen och prata vett i grannen, men så insåg jag att han kanske lade samma moraliska värdering i att ladda ner populärkulturell musik och film, som i att införskaffa exempelvis barnpornografi.

Om detta vet jag intet. Men jag fick inte leecha* av honom i alla fall.

Om en månad får jag reda på om jag kan bo kvar, eller om jag måste flytta. Tills dess blir det detta evinnerliga h4xx0rerande på andras nät. Det hela hänger i alla fall på att jag hittar någon vettig människa att bo med från första oktober. Tjejen som bor här nu flyttar nämligen ut då.

*Ett bättre ord på svenska efterlyses - "låna" och "snylta" kanske fungerar, men känns inte helt hundra.

Ett annat ord för "hundra" i detta sammanhang efterlyses nu med, nu när vi ändå är på gång.

måndag, augusti 25, 2008

U-LAND!

Jag har flyttat till en fruktansvärt central lägenhet, som är ny, fräsch, har takterass, balkong, tvättmaskin, diskmaskin och alla möjliga påfund - men inte Internet!

Hur faen tänker man när "man inte prioriterar bredband"? Jädra nötter!

I skrivande stund leechar jag på en synnerligen schizofren netgearrouter med definitiva attitydproblem.

Bah. Jag återkommer!

söndag, augusti 17, 2008

Hej FRA!

Det finns ingen anledning att läsa det här inlägget. Jag har ingenting att göra med FARC, al-Jihad eller Fedayeen. Jag har aldrig gjort Zakat eller tillverkat en molotovcocktail, jag vet knappt ens vad убивать betyder. Men tack för visat intresse!

Tur att Sverige äntligen har fått en myndighet som verkligen lyssnar på vad folket har att säga.

lördag, augusti 16, 2008

Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.

Så kom då denna helg till slut. Helgen vars ankomst jag vetat om sedan jag flyttade in.

Helgen då det är dags att ta mitt pick och pack och flytta ut.

Tror ni jag har packat något? Icke. Alla pinaler ligger oarkiverade på golvet precis som vanligt.

Fördelen med att bo i ett studentrum är att det är så förbannat litet att man inte kan ha folk på besök, och därmed slipper man städa. Nackdelen är att man vant sig vid att vara en lat jävel som inte städat på hela sommaren.

Och med tanke på att jag flyttade till Oslo med en liten kabinväska, en liten ryggsäck och en plastpåse med grejer jag i sista sekunden kom på att jag skulle ha med mig - är det mycket underligt att rummet nu ser så överbelamrat ut.

Flytta är roligt, packa är tråkigt.

Jag kommer i alla fall att flytta en halvtimme närmare jobbet, och bo på krypavstånd från Karl Johan. Gatan alltså. Någon Karl Johan känner jag inte, och vet inte heller vad som skulle förorsaka ett krypmaraton hem från honom.
Ska spekulera i det vid ett senare tillfälle.

Hur blir man mer disciplinerad? Kan man beställa ordning och reda någonstans? Och varför skjuter jag upp allting till sista minuten? Hjälp mig, Doktorn!

tisdag, augusti 12, 2008

Say what?

Då jag efter lunch åter stod vid järnvarudisken och försökte se upptagen ut, kom det fram en man och frågade efter någonting han kunde spränga fjäll med. "Spränga fjäll? Menar du spränga fram till exempel en trappa ur berget?", undrade jag. "Nej, hela fjället", sa kunden.

Jag förstod inte vad han menade. Och varför ville han förresten spränga fjäll? Ville han spränga fjäll i allmänhet eller ett fjäll i synnerhet? Hatade han måhända fjäll av hela sitt skrumpna, frusna hjärta? Hade han som som barn tappat bort sin familj på en fjällvandring? Eller är ordet "fjäll" möjligen ett norskt ord med fler betydelser än "bergsmassiv"? Jag förstod ingenting och ropade på min norske kollega.

"Men hva bruker du det til, sa du?" frågade min kollega som inte heller förstod. Kunden stampade då i marken och såg ut att vara märkbart less på att förklara att han ville spränga fjäll och ingenting annat.

Min kollega gav då upp, suckade invärtes och hänvisade honom till Biltema. Bra initiativ.

Vet fortfarande inte vad kunden menade med att spränga fjäll. Tur att det inte finns så många fjäll i centrala Oslo.

Men vafaen?

För en vecka sedan ställde jag ut mina radioaktiva gympaskor utanför dörren här i studentkorridoren. Nyss upptäckte jag att det enbart står en sko på nämnda plats.

Vad har hänt?

måndag, augusti 11, 2008

Screw the fillet!

En liten, krokig gubbe frågade mig idag vad ett paket gipsskruvar kostade. "Etthundraåtta kronor!", svarade jag. "Etthundraåtta kronor?!" utbrast den lille mannen så ilsket och uppbragt att skägget fladdrade. "Det är ju vad jag betalar för sju kilo kalvfilé hemma i Pakistan!"

"Ja, men hur bra går det att skruva i gipsvägg med kalvfilé då?!" frågade jag inte. Min chef var nämligen på ingående. Istället gav jag kunden ett snett leende och förklarade att just dessa skruvar av absoluta toppkvalitet fungerar alldeles ypperligt att skruva in i gipsvägg. Chefen log förnöjt och marscherade vidare mot den andre nyanställde för inspektion.

Hoppas jag klarar mig igenom provanställningsperioden utan brutala utfall.

lördag, augusti 09, 2008

Men ska det vara så svårt med bindestreck?


Undrar hur mycket lugn och ro man egentligen får om man hyr barn. Men filmen var i alla fall billig.

fredag, augusti 08, 2008

OMG!!

Man vet att det inte händer ett skit i en stad när man hittar sådana här notiser i lokaltidningen:

17-åringar bar omkring på alkohol

Två 17-åriga tjejer stoppades av polisen i korsningen Storgatan och Nybrogatan natten mot söndagen. Med sig hade flickorna en påse med stark cider som någon sålt till dem. Vem det var kunde tjejerna inte säga och de skjutsades hem till sina föräldrar. Utan cidern.

Haha, ja herregud.

Lata människa

Kom nyss hem från jobbet. Är hungrig. Måste laga mat. Orkar inte laga mat. Är pank så jag kan inte beställa nåt, heller. Suck. Dagens I-landsproblem.

Önskar mig en droppställning i julklapp.

torsdag, augusti 07, 2008

Behöver er hjälp!

Min bror och jag är kroniska ordvitsare. Det är inte helt ovanligt att vi ringer varandra mitt i natten, bara för att berätta det senaste roliga - eller mindre roliga - egenproducerade skämtet.

Innan jag flyttade till Oslo höll vi på med ett projekt som gick ut på att illustrera idiomatiska uttryck. Dock ligger det för tillfället i träda enär jag befinner mig här, och han där.

Vissa uttryck är svårare att fotografera än andra. Hur illustrerar man till exempel "att ge någon fria tyglar" eller "att ha nio liv" på ett icke alltför långsökt vis?

Planen är att ta ett tjugotal stiliga bilder, gärna i svartvitt och med passepartout och grejer, så det ser mer kulturellt ut. Dock har vi inte kommit fram till vad vi ska göra med den färdiga bildsamlingen. Förslag på det?

Det vore ju dumt om all denna kreativitet gick i graven. Det finns nämligen alldeles för lite konst med humor. När skrattade du senast på ett konstgalleri? Nej, jag tänkte väl det.

tisdag, augusti 05, 2008

Min resa till jobbet i bilder

Kära Dagbok, nu har jag alldeles nyss duschat och ätit frukost. Vilken strålande vacker dag - vilket fantastiskt väder! Snart ska jag gå ner till tunnelbanestationen för att åka till jobbet. Ser verkligen fram emot att jobba idag. Lämnar paraplyet hemma, orkar inte släpa på det i onödan idag igen.


Synd att det inte är gångavstånd till jobbet, hade hellre promenerat i det fina vädret än att sitta och trängas i en sunkig tunnelbanevagn. Varför måste den där karln tvunget sätta sig bredvid mig när det bevisligen finns flertalet lediga säten? Ser jag fel, eller läser han min tidning över axeln på mig?

Och nu har vi stått still på den här stationen i tio minuter, är det sirap på spåren? Nu kliver jag av och promenerar resten av biten istället, på det här viset kommer jag ju att bli försenad.


Men det var väl ett helvetes jävla schizoväder! Får springa som en idiot till busshållplatsen, med tidningen över huvudet. Hoppas jag inte halkar.


Givetvis halkade jag och satte röven i leran. Till allmän beskådan. Lyckades dock sno åt mig en bänkplats så jag åtminstone kan sitta ner och vänta på bussen, som verkar vara försenad. Jävla u-land. Och vad är förresten meningen med den där skulpturen? Har aldrig tänkt på att den påminner förbannat starkt om ett fuck you-finger. Tack Gud. Jag förstår vinken.

Anländer tjugo minuter försenad till jobbet bara för att upptäcka att jag är ledig. Stirrar apatiskt på schemat och försöker sedan smita hem utan att kollegorna upptäcker mig. Det går inte. De undrar om jag glömt bort att jag är ledig. Nekar till detta. De skrattar och tror mig inte.


Möts av denne man vid utgången. Funderar på att sätta mig bredvid honom. Åker hem och byter kläder istället.

Det har slutat regna.

måndag, augusti 04, 2008

Ja, se norrmän

När jag i vanlig ordning letade igenom Oslos bostadsannonser fann jag detta:

Nudistkollektiv

Registrert: 03.08.2008

Vi har nå ledig ett rom i vårt nudistkollektiv på Grünerløkka, som leies ut til jente under 25 år. Vi er nå tre gutter og to jenter - og ønsker altså en jente til.

Rimelig leie dersom du er den rette for oss :) Er dette noe for deg - send oss en e-post!

Nu ställer jag mig naturligtvis följande frågor:

1) Hur avgör de om man passar in i kollektivet? Ska man hänga upp sina kläder i hallen och sedan gå husesyn? Fråga om elen ingår i hyran medan man försöker undvika att titta på värdens håriga bringa?

2) Hur gör man när man får besök av vänner eller familj? Ska de också ta av sig kläderna? Blir inte stämningen lätt tryckt i sådana fall? Alla har nämligen inte behovet av att veta att ens kompis har ett födelsemärke på högra skinkan.

3) Finns det persienner eller kan man helt enkelt tjäna pengar på liveshower?

Jag skickade ett e-postmeddelande. Får se om de svarar och därmed bringar klarhet i saken.

Detta måste för övrigt vara Norges sämsta uppkoppling.