I veckor går jag och snörvlar. Grinar. Gnäller. Tycker synd om mig själv och förväntar mig att min omgivning ska göra detsamma. Svarar: "Icke, det är ju så dyrt att gå till vårdcentralen! Hundrafemtio spänn ska de ha för att ens träffa en patient, de giriga jävlarna! Satans konspiration!" på frågan - eller snarare uppmaningen - att jag nog borde uppsöka läkare för min - enligt mig - elakartade, med största sannolikhet livshotande snuva.
Så, i tron på att jag är fiffig nog att genomskåda vårdcentralen och dess pengasmidande ränker, blir jag istället stamkund på Apoteket, och jag fnissar torrt och överlägset när jag kommer hem och radar upp nässpray, hostmedicin och värktabletter på köksbordet. Till det sammanlagda värdet av hundrafemtio kronor.
Jag känner mig enormt smart. Skrockar belåtet.
Tills jag två veckor senare inser att snuvhelvetet inte verkar gå över och att jag kanske skulle ha gått till vårdcentralen direkt.
Det värsta är att jag aldrig lär mig.
3 kommentarer:
Jepp...
Det är därför man inte är allergisk!
Muhahaha!
Evil bastard! :)
Känner igen mig..
Lägger ner sjukt mycket pengar på hårborttagningsprodukter som inte bara är dyra, de funkar aldrig som de ska heller. Tänker hela tiden att jag bara borde boka tid för vaxning en gång i månaden istället.
Men jag lär mig aldrig heller.
Skicka en kommentar