En dag i supporten

En gång för länge sedan arbetade jag hos en av Sveriges största leverantörer av bredband, digital-tv och ip-telefoni. Arbetet var stundom upplyftande, och stundom enahanda.

Ibland kunde det dock ringa diverse stolpskott som i och för sig bringade lite action till vardagen - låt vara att den drabbade kommunikatören ibland intet hellre ville än att hänga sig i nätverkskabeln eller dränka sig i kaffemuggen.

Låt mig illustrera detta med hjälp av en liten dikt av självupplevd karaktär.

Supportar som vanligt och hjälper en kund;
grinig och ganska burdus.
Jag frågar om brandvägg, han tänker en stund:
”Ingen aning - det är gammalt, mitt hus”.

Kunden han säger modemet är kasst,
och skriker i högan oktav.
Att det var kabeln som inte satt fast,
vill kunden ej kännas av.

Och gubben han hotar med stryk och polis,
vildsint, makalöst sur.
Märker sin bristande expertis,
slänger mumlande på sin lur.