Då jag efter lunch åter stod vid järnvarudisken och försökte se upptagen ut, kom det fram en man och frågade efter någonting han kunde spränga fjäll med. "Spränga fjäll? Menar du spränga fram till exempel en trappa ur berget?", undrade jag. "Nej, hela fjället", sa kunden.
Jag förstod inte vad han menade. Och varför ville han förresten spränga fjäll? Ville han spränga fjäll i allmänhet eller ett fjäll i synnerhet? Hatade han måhända fjäll av hela sitt skrumpna, frusna hjärta? Hade han som som barn tappat bort sin familj på en fjällvandring? Eller är ordet "fjäll" möjligen ett norskt ord med fler betydelser än "bergsmassiv"? Jag förstod ingenting och ropade på min norske kollega.
"Men hva bruker du det til, sa du?" frågade min kollega som inte heller förstod. Kunden stampade då i marken och såg ut att vara märkbart less på att förklara att han ville spränga fjäll och ingenting annat.
Min kollega gav då upp, suckade invärtes och hänvisade honom till Biltema. Bra initiativ.
Vet fortfarande inte vad kunden menade med att spränga fjäll. Tur att det inte finns så många fjäll i centrala Oslo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
haha. ni har roliga kunder där i järnhandeln :D vi får hoppas att han inte fick hjälp för att kunna spränga hela fjäll i Biltema heller!
Ja, man undrar ju var alla original till kunder kommer ifrån... Är de månne på permission från ett mentalsjukhus?
Men å andra sidan finns det ju - som vi alla vet - inga mentalsjukhus i Norge. Det skulle bli för dyrt att lägga tak över hela landet. Höhö.
Skicka en kommentar