Slutet på bredbandsmisären

Plötsligt övergick den mångfärgade, lövrika hösten till blåsig och kulen november. Den iskalla vinden letar sig framfusigt in i hemmets vrår, inte helt olikt en påflugen dammsugarförsäljare som gett sig fan på att komma in.

Borta är senhöstens varma dagar och imponerande färgspel. Istället regnar det snett och aggressivt, rakt in i näsan, vilket föranleder viss förbittring när man trött och grinig väntar på den försenade bussen klockan kvart över sju på morgonen.

Det finns så mycket jag vill berätta, och jag önskar att jag kunde måla med ord för att bättre beskriva min tillvaro. Istället får jag nöja mig med att sammanfatta den senaste tidens mest essentiella händelser.

1) Den allra viktigaste förändringen är givetvis att jag skaffat bredband. Äntligen! Denna enkla lilla grej visade sig ta flera jävla veckor, fuck you, Tele2. En ny dator har också införskaffat, så nu slipper jag blåskärm en gång i timmen, halleluja. Router har jag skaffat med. Nu blir det väl ordning här hemma på 127.0.0.1-gatan.

2) Jag har varit hos frisören. Inte så intressant tycker ni, men om ni visste att det var första besöket på flera år så skulle ni inse behovet av ett sådant tilltag. En annan är ju en snå... ekonomisk människa som inte tycker att det ska vara så jävla svårt att klippa topparna hemma. Själv, till och med.

Dock har det visat sig att Salong Klipp & Hack egentligen borde stänga butiken ett tag, de klipper ju som ett par närsynta fyllon med häcksax. En visit hos en riktig frisör gjorde susen.

3) Idag kom det en kund och frågade efter "hyllvinklar som ser ut som en rektangulär kvadrat".

Vad fasen är en rektangulär kvadrat? Antingen är det en rektangel eller så är det en kvadrat, din idiot.

Ja ni ser, allt flyter på som vanligt här i Oslo. Skillnaden är att jag nu kan rapportera om det igen.