Vilken spänning, sa elektrikern

I förmiddags, när jag precis somnat in, blev jag - med enerverande många signaler - väckt av min bror. Detta som tack för att jag ringde och berättade mindre roliga historier för honom klockan tio över sex tidigare idag, vilket nu han ville återgälda genom att i detalj förklara hur han på fyrtio timmar kommit till level åttiotre i Final Fantasy VIII.

Sur och grinig som en kyrkovaktmästare som upptäckt att vandaler vält en gravsten över hans nyplanterade penséer; stegade jag med ond bråd död i sinnet och likstelhet i lederna in i köket och överbevattnade smörgåskrassen i rena antipatin mot växtlighet i allmänhet, och mänsklighet i synnerhet.

Efter att ha inmundigat frukost och försökt utföra hjärt- och lungräddning på krassen, cyklade jag på ranglig velociped hem till brodern i fråga. Och här sitter jag nu och gör absolut ingenting, komplett med dreglande katt i knä. Det ser ut som om en viking ömsom spytt, ömsom trimmat näshåret över mina byxben.

Nog om min spännande fredag. Vad gör ni?