På semestern ska man ta det lugnt, filosofera och verkligen slappna av på så sätt att man verkligen är utvilad när man kommer tillbaka till den grottekvarn som väntar en på jobbet. Första dagen på jobbet efter semestern - hur många svenskar dyker upp utvilade och raska i sinnet och anden?
Första dagen på jobbet efter semestern brukar svensken dricka femton koppar kaffe på en halvtimme för att lugna nerverna efter den flygresa han genomled bara några timmar innan, eftersom han ville få ut så mycket som möjligt av den resa till Mallorca som han sparat ihop av sin surt förvärvade lön. "Ingenting skall förfaras", menar svensken, "har man fyra veckors semester så ska man fanimej se till att utnyttja dem också, den där jävla gubbstrutten till chef ska få se att jag inte blev knäckt av hans jävla förordade övertidsarbete."
Hela året sparar svensken för att kunna fly fältet när semestern hägrar. Hela året planerar han, skriver ut kartor och restips och strax innan han somnar filar han på den ultimata resrutten; och när han väl landat på flygplatsen i det Förlovade Landet får svensken något galet i blicken. Barnen, som har kräkts i flygplanet, ritat gubbar på väggarna och grinat högljutt önskar enbart utforska poolen, men får en arg blick från far och mor. "Nu är vi ju på semester, barn! Bada kan ni göra hemma!"
Med de utskrivna planeringarna och veckotidningarnas reseguider i ett fast grepp ger sig således svensken ut på sightseeing. Många är de kolosser, statyer och byggnader som skall beskådas innan dagens kvot är uppfylld, och svensken kan tillåta sig att linka hemåt med sina av skavsår hårt ansatta fötter; dock smått tillfredställd myser han över den lista med avbockade sevärdheter han kan stoltsera med då han återvänder till sitt arbete.
Väl vid poolen slappnar svensken av - på riktigt. Då barnen efter mången timmes plaskande och skrikande väl ligger nedbäddade inne på hotellrummet, frekventerar svensken hotellets minibar; och efter att ha vunnit en blodig och fientlig kamp om den sista utfällbara solstolen, inmundigar han en Bloody Mary. Och en Malibu. Och en Piña Colada. Samt några fler drinkar med exotiska namn som ger svensken en känsla av att vara inne och hipp - och dessutom är det ju synd och skam att inte passa på när det är så billigt. Svensken minns med en rysning hur det är att förnedras under Systembolagets försmädliga maktposition, och sträcker sig ånyo efter glaset.
Med hemlandets misär i åtanke skålar svensken glatt och dansar frenetiskt till sommarens partyhits trots att han är femtiotvå år gammal och känner av sin onda rygg redan efter första låten. Därefter sätter han drinkparaplyet bakom örat och flörtar med servitrisen; varpå han får onda blickar av sin fru som minsann kommer att påminna honom om detta snedsteg de resterande åren av äktenskaplig samvaro.
Om svensken har tur så vaknar han i sin hotellsäng; uppburen av hustrun och fem starka nattportierer. Har han otur vaknar han i rabatten eller något annat mindre lämpligt ställe, med obestämbara fläckar på sin nyinköpta Armaniskjorta från marknaden. Med värkande huvud och ett illamående bortom denna värld blir han utskälld av sin äkta hälft som efter detta hämnas genom att shoppa upp den till öl inofficiellt avsedda semesterkassan.
Barnen får, trots föräldrarnas ömma omsorger och förmaningar att inte gå ut i solen mellan klockan 07 och 21, ändå solsting, märkliga svettningar samt suspekta utslag som enligt det medhavda exemplaret av Hemmets Läkarbok indikerar malaria och/eller aids.
Så förflyter svenskens chartervecka, och han känner verkligen att han fått valuta för pengarna när det är dags att åka hem. Han har ju fått chansen att se en annan kultur och lära sig några ord på lokalspråket; även om hans uttal gör att inte ens reseledaren förstår vad han vill säga. När svensken samlat ihop sin familj och alla sina väskor samt tagit cirka hundra bilder på hotellrummet för att han glömt att fotografera under veckan och inte vill åka hem utan foton, gråter hotellpersonalen. Av lättnad.
Väl tillbaka på jobbet frågar arbetskamraterna om han haft en trevlig semester och om han handlat mycket billig sprit. ”Jovars,” säger svensken, ”det var skönt att komma bort ett tag, synd bara att det alltid ska vara en massa skräniga och jobbiga turister överallt”.